Av Michael Søgaard Jørgensen, lektor i miljöinnovation och hållbar omställning, Aalborg Universitet, Köpenhamn.
Publikationen behandlar komposterbar bioplast. Det rör sig därför inte om alla former av bioplast. Om du är nyfiken på att lära dig mer om olika sorters bioplastpåsar kan du läsa mer här.. Det är viktigt att skilja mellan sorterna när det gäller vilken miljöpåverkan de har.
Under de senaste åren har en rad verksamheter lanserat produkter av bioplast. Produkter av bioplast presenteras som alternativ till det man väljer att kalla ”vanlig” eller ”traditionell” plast som tillverkas av fossila, icke-förnybara resurser i form av olja och naturgas. Dessa bidrar ytterligare till klimatbelastningen när produkten efter avslutad användning bränns. Även en rad produkter av papp och blandningar av papp och bioplast lanseras med märkningar som ”komposterbar” och ”biologiskt nedbrytbar”
Man ska som företag eller konsument vara försiktig, och inte låta sig förledas av tilläggsord som ”bio” och begrepp som ”komposterbar” och ”bionedbrytbar”. Det är lätt att tro att detta innebär att ett material eller en produkt därmed är hållbart och utan klimatbelastning eller andra former av negativ inverkan på miljön. Nedan presenteras ett par begrepp och utvärderingsmetoder för biobaserade material.
Bioplast – av växter eller växtdelar?
Bioplast kan framställas av material från
- Sockerhaltiga växter som sockerrör, sockerbetor, bambu, majs eller andra kornslag
- Lignocellulos-haltiga råvaror som trä
Det finns en rad olika sätt att förarbeta biobaserade råvaror till kemiska ämnen som kan utgöra grunden för tillverkning av bioplast: fermentering, katalys, förgasning, pyrolys och nedbrytning av sockerföreningar. Olika bioplasttyper kan bland annat användas vid tillverkning av emballage, påsar, flaskor och plastfilm.
Om produkter av bioplast bränns utsöndras bara den CO2 som plantan har upptagit under sin livstid, därför kallas bioplast ibland CO2-neutralt. Man ska dock komma ihåg att det också kräver energi att producera och transportera produkterna av bioplast och att bioplastprodukter därför inte är CO2-neutrala om inte den energi som används till att transportera bioplastvarorna är hållbar energi – och detta är sällan fallet. Tilläggas kan även att en omfattande minskning av vår klimatbelastning kräver en stor minskning av växthusgasutsläppen. Därför är det avgörande att det produceras produkter med lång livslängd på så vis att den biobaserade produkten utgör ett lager för den CO2 som finns bunden i produkten, och inte är en produkt som förbränns efter kort tid.
Det finns olika typer av bioplast. En avgörande skillnad är om bioplasten är framställd av hela plantor eller plantdelar. En nackdel med bioplast tillverkad av hela plantor som sockerrör, sockerbetor och majs är att det kräver plats att odla dessa grödor till framställning av biomassa. På samma yta skulle man kunna ha odlat livsmedel och man talar därför om att denna typ av bioplast kan konkurrera med livsmedelproduktion. Därför betraktas bioplast som tillverkas av plantrester – t.ex. av blast från pressade sockerrör – som mer hållbart än bioplast tillverkad av hela plantor.
För närvarande finns relativt få produkter av bioplast tillverkad av plantrester på marknaden. Det är viktigt att företag som använder eller säljer biobaserade material i sina emballage eller produkter ber sina (potentiella) leverantörer om dokumentation för de använda biomaterialens ursprung, inklusive om man har använt sig av växter eller växtdelar, och om växter och växtdelar kommer från konventionellt eller ekologiskt jordbruk.
Det är inte alla produkter som tillverkas av bioplast som bara innehåller bioplast. I vissa produkter har man bara tillsatt en mindre procentandel bioplast i en produkt medan resten av plasten är vanlig plast av olja och naturgas. Även totalinnehållet av bioplast är viktigt att få upplyst av sina leverantörer.
Avfallshantering av bionedbrytbart material
Leverantörer framhäver ofta att produkter av bioplast är biologiskt nedbrytbara eller komposterbara. Det är dock ingen bra idé att omvandla bionedbrytbara material som bioplast, papp och papper till kompost och energi eftersom man därmed går miste om en del av den energi man har använt för att tillverka det ursprungliga materialet och ge det sina materialegenskaper. Istället bör materialet återanvändas som material – plast, papp eller papper. Därmed undviker man att gå miste om den energi som användes vid framställningen av produkten och som kan sägas vara inbäddad (”embedded”) i produkten.
Bionedbrytbar plast är kemiskt olik icke-bionedbrytbara plasttyper. Den är nämligen framställd på så vis att mikroorganismer kan bryta ner de kemiska föreningarna i de långa kolkedjorna till mindre molekyler som CO2, vatten och metan. Det innebär dock inte att man kan lägga bionedbrytbar plast i en komposthink eller slänga den i naturen. Kompostering av bionedbrytbar plast kräver speciella, industriella komposteringsanläggningar med höga temperaturer, syre, fukt, ljus och stor koncentration av mikroorganismer. Därför är bionedbrytbar plast normalt inte nedbrytbart i naturen. Bioplast går dock lättare sönder än vanlig plast och har en mycket kort levnadstid vilket gör återanvändning komplicerad. Det finns dock bioplast som kan återanvändas, så det är möjligt att fråga om det hos sin leverantör.
Produkter av återanvända material: kvalitet, spårbarhet och återanvändbarhet
Produkter tillverkade av återanvänt material är mindre belastande på miljön än produkter av nytt ”jungfruligt” material – t.ex. plast, aluminium eller papp. Varje gång ett material kan återanvändas sparar man resurser och därmed utvinning eller tillverkning av nya råvaror. För vissa material är det nödvändigt med tillsättning av en nyproducerat material om det används återanvända råvaror i processen eftersom väsentliga aspekter av materialkvaliteten – t.ex. fiberlängden i papp – reduceras varje gång materialet återanvänds.
På samma sätt som spårbarhet av bioplast är viktigt är det viktigt med spårbarhet av återanvända material, t.ex. hur omarbetningen av kasserade produkter till återanvändbart material har gått till. Avslöjanden om danskt plastavfalls långa resa runt jorden och omarbetning som sker under hälso- och miljöskadliga förhållanden visar på nödvändigheten av detta. Kravet på spårbarhet är i princip inte märkligare än om ni som verksamhet har för vana att be era leverantörer eller deras underleverantörer om information kring hur en produkt eller jungfrulig råvara produceras.
Om det är möjligt ska en produkt framställd av återanvända material efterföljande också kunna återanvändas. D.v.s. en produkt av återanvänt material bör vara återanvändbart. Även om återanvändning inte är möjlig – t.ex. av hygieniska skäl – är användning av återanvänt material fortfarande en miljömässig fördel.
Referenser:
Bioplast, plast.dk, https://plast.dk/tema/bioplast/
Bioplastic Conference 2019: See presentations and pictures, plast.dk, https://plast.dk/2019/02/bioplastic-coference-2019-see-presentations-and-pictures/
Bioplast skal genbruges – ikke formuldes, ing.dk, https://ing.dk/artikel/bioplast-skal-genbruges-ikke-formuldes-99557
Hvede, sukkerrør og palmeblade – sådan ser fremtidens plastik ud, Nordea Invest Magasinet, https://nordeainvestmagasinet.dk/artikler/hvede-sukkerror-og-palmeblade-sadan-ser-fremtidens-plastik-ud
Værd at vide om bioplast, Teknologisk Institut, https://www.teknologisk.dk/vaerd-at-vide-om-bioplast/40468
